Éva Mag, Kristina Müntzing, Thea Ekström, Lee Miller, Rebecca Burkhalter, Lenke Rothman, Carolina Hindsjö, Joanna Rytel och Frida Orupabo är några av de konstnärer som du möter i Cora nr 78.
Éva Mag har en rockstjärneaura, skriver Maja Frykholm. ”Hon möter mig på det lilla torget utanför sin ateljé i färgsprakande kläder och med energi i blicken. Samtidigt som något vemodigt skymtar fram när hon berättar om sitt arbete. Hon börjar med att prata om leran, den formbara. Hur den kan blötas upp, ges nytt liv och nya former. Förut tänkte hon att livet var som lera, att allt gick att göra om. Men sedan insåg hon att det inte är så det går till, att livet inte kan göras om. Då brände hon allt, berättar hon och visar på några stora terrakottafärgade lerklumpar som vilar på en hylla i ateljén.”
Éva Mag har skapat Arkiv #10. SAK medlemsverk, 2024, efter Carl Larssons Den glada festen från1886.
Carolina Hindsjös filmer, bilder och musikvideor förenas av frågor kring teologi, feminism och existentialism. Om människans längtan efter att bli sedd och älskad. Inte sällan med ledtrådar till böckernas bok Bibeln och paradiset. Evas pakt med ormen och kunskapens träd som påminner om att det än idag är många som är rädda för upplysning och vad som kan hända om flickor får studera.
Konstnären Joanna Rytel slog igenom med ”Unfucked Pussy”, när hon tillsammans med Fia-Stina Sandlund kuppade den direkt sända Fröken Sverigefinalen 2001 och myntade ordet ”gubbslem”. Vilket i sin tur ledde till slutet för tävlingen. Dryga tjugo år och många konstverk senare ger Joanna Rytel ut en poesibok om ogräs med titeln Jag vet allt om ogräs och ingenting om konst.
Lenke Rothman aktuell på Malmö konsthall ” Den svarta fyrkanten. Ett minne från barndomen och hennes religiöse far som lindade fast den lilla svarta bönekapseln, med en bit papper med Guds namn på, med remmar runt handleden.
Säkerhetsnålen en symbol för att hålla samman det som gått sönder. Att det senare blev modernt med säkerhetsnålar i öronen och kinder och mage är inget hon rår för, lär Lenke Rothman ha sagt.
Knappen. Återigen ett barndomsminne. Hennes far brukade spara på knappar i en glasburk. Symbolen ”Yod”, הוה , den hebreiska konsonantskriften som betecknar Gud, den allsmäktige, som på svenska skrivs JHVH. Symbolen återfinns i många av hennes verk och på framsidan till flera av hennes böcker.
Och så tråden, stygnen, som ska sy ihop, laga, men ibland också som något oavslutat. Utan att vara fästad. En löst hängande tråd. Återkommande serier. Ansikten i plast, papper och tyg. Humoristiska, snälla eller sorgsna.”
Konstnären Maria Hall skriver om sin kollega Rebecca Burkhalter.
Minnen och spår av passerade liv. Ett återupp-väckande av det bortglömda. Är det något av detta som vi möter i Rebecca Burkhalters måleriska värld? På ytan ofta porträtt av leksaker, mjukisdjur och dockor. Inte alls de tjusiga som värderas i pengar och förvarats i skyddande lådor utan de enkla och välanvända, de hemgjorda sydda av kasserade tyger, de i plast som grimaserar, de modellerade i lera, de som nästan, men bara nästan, känns svåra att älska. Ögon som glor, näsor som blir till trynen, munnar som flinar. Kroppar som lappats och lagats.
Cora finns där tidningar säljs! På välsorterade pressbyråer, konsthallar och boklådor. För lista på försäljningsställen gå till cora.se/har-finns-cora/
Du kan prenumerera på Cora.se/prenumerera, 4 nr om året och tillgång till vårt arkiv i Coras egen app. Finns att ladda ner på App Store eller Google Play!