Danska fotografen Tina Enghoff undersöker i sitt senaste projekt Migrant Documents det mellanrum som finns mellan den papperslöse migranten och den vanlige turisten. Skillnaden mellan att vara så att säga välkommen och ovälkommen tillfällig besökare.

   Säkert minns många av oss Tina Enghoffs bilder från utställningen Seven Years som visades på Kulturhuset i Stockholm 2011. Bilder som visar kvinnor som sökt skydd undan sina misshandlande män. Likt döda kroppar, offer för ett krig eller som mänskligt bråte, befinner sig kvinnorna ute i den nordiska naturen. Hopkrupna i fosterställning eller ståendes på knä, som hopsjunkna eller kanske bedjande? Eller så vandrar de till synes mållöst omkring. Det kan vara vilken kvinna som helst, man ser inte deras ansikten, men det är inte var som helst. Bakgrunden till projektet var den danska lag som sa, att en kvinna från ett utomeuropeiskt land som kommit för att gifta sig, var tvungen att sammanbo med sin danske man i sju år, innan hon kunde ansöka om danskt medborgarskap och få lov att stanna i landet. Nu är lagen ändrad till fem år, påpekar Tina, men fem eller sju år gör egentligen ingen större skillnad. Bara en enda dag kan vara som en evighet i den kvinnas liv som blir misshandlad. Och förövaren, den danske mannen kommer för det mesta undan.

I Tina Enghoffs senaste projekt Migrant Documents undersöker hon på nytt skillnaden mellan den som får lov att finnas till, har rätten på sin sida, och den som befinner sig utanför alla skyddsnät. Den här gången handlar skillnaden om att vara papperslös migrant och turist. Med andra ord om att ha ett visst berättigande att befinna sig på en plats eller ej.

Utställningen på Tegen2 kan sägas bestå av två komponenter. Dels de papperslösas egna bilder och dels Tina Enghoffs porträtt, som består av stillbilder och en video, av papperslösa i Danmark. De flesta av deltagarna och/eller de avbildade i Migrant Documents kommer från ett land utanför ”fästningen” Europa. Via ett annat europeiskt land har de tagit sig in i Danmark med hjälp av turistvisum och helt enkelt stannat kvar. Den första delen av den riskfyllda resan i exempelvis en överfylld båt har de alltså redan bakom sig, men Danmark är ett hårt land, och det känner de flesta till redan innan de kommer, berättar Tina. Och att försöka överleva som papperslös i Danmark är inte heller det riskfritt. Vid kommunalvalen nyligen vann populistiska Dansk Folkeparti återigen stora framgångar och Tina Enghoff tycker att hon ser hur rasismen på nytt visar sitt fula tryne.

När Tina utrustade några papperslösa immigranter med en kamera som en turist upplevde det att det fick ett berättigande. Att de plötsligt blev någon.  Deras turistiska snapshots av landet Danmark med dess slott och parker och Lilla Sjöjungfrun får en helt ny betydelse i deras ögon. Det är inte den typiska turistbilden, snarare ett försök att förstå sin omgivning, ge plats åt sina drömmar, men det blir ett ensidigt möte. 

Den andra delen som består av Tina Enghoffs egna bilder är ett mellanting mellan gestaltning och dokumentation av livet som papperslös. Människorna är fotograferade snett underifrån, anonymt bakifrån, mot en ljusblå himmel där molnen drar ihop sig. Titeln The Idea of Travelling, (resandet som idé/föreställning) för tankarna till tidiga upptäcktsresande, men denna närmast luftfylld känsla kontrasterar mot en annan serie bilder av filtar och liggunderlag, sorgfälligt hoprullade och vikta i fack från härbärgen, en flyktighet som understryks av titeln: Och våra sängar är cedergröna.

Likt människokroppar i bilder av kraftigt uppförstorade blodfyllda provrör inleder serien Disorder utställningen. Återigen en mix mellan konsten och verkligheten och en påminnelse om att vi alla ser likadana ut inuti om nu färgen på utsidan, skinnet, händelsevis råkar variera. Provrören med blod kommer från papperslösa som besökt den till för bara ett år sedan helt olagliga klinik i Köpenhamn, som opererade i största hemlighet, betjänt av frivilligarbetare. Det finns stora skillnader i graden av rörlighet över gränser, skriver Louise Wolthers, Fil dr och forskare i fotografi, i ett personligt hållet efterord. frågan som löper genom utställningen. Vilka vi vill se som nya invånare i våra länder och vilka vi helst allt skulle vilja slippa se? Overklighetskänslan förstärks av den grovkorniga video med titeln Positions från en övervakningskamera, inspelad tre nätter i Folkets park i Köpenhamn, där människorna blir till skuggor kunde knappast ligga närmare dessa frågor.

Utställningen Migrant Documents visas fram till den 14 december på Tegen 2 på Bjurholmsgatan 9B i Stockholm, öppet fre – sön 12-17. En bok med samma namn som utställningen är utgiven av förlaget Journal och finns till salu på galleriet.

Yvonne Ihmels