Designutställning med 29 designers / designkonstellationer

Nationalmuseum Design, Kulturhuset Stadsteatern

18.9 -15.11 2015

Även om Hemma i framtiden etiketteras som designutställning befinner den sig i gränslandet mellan design och konst. Och det är lätt att föreställa sig utställningen på Tekniska museet eller Naturhistoriska museet, då bioteknik och rymdforskning är helt centrala för utställningen. Hemma i framtiden får besökarens hjärna att bubbla över i mötet med all framtidsteknik som i en del fall redan är verklighet och i andra fall mer liknar poetiska fantasier.

Curator Lisanne Fransen har delat upp utställningen i tre delar som visar olika strategier för framtidens utmaningar; Åter till naturen rör sig tillbaka mot ett enklare sätt att leva, i Det biotekniska livet används eller överförs egenskaper från djur och växter till föremålen och i Bosättning i rymden har designers utgått från framtidens möjligheter att kolonisera andra planeter.

Fransens förhoppning är att de olika föremålen ska fungera som ”conversation pieces” och den del som har lättast att leva upp till det är Det biotekniska livet. Veronica Ranner´s (Tyskland) Biophilia – Organ Crafting utforskar möjligheter att genmanipulera silkesmaskar till att väva sina kokonger i en form avpassat för ett laboratorieodlat hjärta att växa kring och Johanna Schmeer (Tyskland) har skapat utsökta föremål i kåda och silikon, prototyper till framtida syntetiska matobjekt tänkta att ersätta mat som den är idag – skapad genom energislösande processer. Från taket hänger Mike Thompsons (Storbritannien) Latro – en glaslampa fylld med vackert jämngrön gegga av alger. Det är algerna som förser lampan med energi och allt de behöver är koldioxid, vatten och solljus – som krukväxter.

Längst in i utställningen finns Grietje Schepers (Nederländerna) Sleeping Gold – ett enormt sjok av guldprassel som långsamt höjs och sänks, som om det andades. Det är ett av de mer poetiska objekten i Bosättning i rymden tillsammans med Ai Hasegawas rymdhuva (på utställningsaffischen) för två som löser rymdmänniskans behov av närhet. I Bosättning i rymden är kvaliteten dock lite ojämn. Till exempel är Exoplanet Travel Posters – tre reklamaffischer för fiktiva rymdresor till semesterplaneter, av NASA/JPL (USA) utförda i retrostil, rent tråkiga i mitt tycke.

I Åter till naturen, samsas designers som drivs av konsumtionskritik. Här fastnar jag för Maáyan Pesach´s (Israel) Tribaling Mass Production – ett konstnärligt och icke funktionsinriktat verk där massproducerade köksföremål som staplats på varandra och smyckats med rester från matindustrin som tagel från slakthus och fiskhud. Resultatet liknar mindre totempålar, var och en med sin egen karaktär.

I de inbyggda glasmontrarna som löper längs väggen visas föremål som historiskt sett tedde sig som science-fiction när de kom men som numer är antingen förlegade eller vardagsföremål. Det är ett enkelt grepp som ger utställningen en fond av igenkänning och bidrar till Hemma i framtidens lättillgänglighet.

Hemma i framtiden visar högintressant ickekommersiell design som överlag håller hög, både visuell och innehållslig, kvalitet och lyckas med konststycket att engagera besökarna i viktiga framtidsutmaningar samtidigt som begreppet design utvidgas.