Konst
Bror Hjorths Hus, Uppsala
Meta Isaeus-Berlin
Mörkersyn
Tom 13/3
Förmågan att se det som för oss andra försvinner i töcken, är det detta som är konstnärens särskilda talang? . Är det på grund av denna egenskap konsten är så överlägsen nästan all annan mänsklig verksamhet, så överraskande, så klarsynt?
Jag tänker så när jag ser Mörkersyn, som Meta Isaeus-Berlin valt att rubricera sin märkliga utställning som förvandlat Bror Hjorths Hus smala utställningsrum till en magisk plats, ett scenrum för ett mångfacetterat drama.
Meta Isaeus-Berlin är en sådan konstnär som ser det som inte syns. Och som gör det synligt för sin publik, den här gången med färg som viktigaste medium.
Dagsljuset har effektfullt stängts ute från utställningsrummet genom fördragna draperier längs hela den fönstervägg som vetter mot husets trädgård. Visst associerar man genast till teaterns värld, så som man skriver i det lilla informationsblad som publicerats till utställningen. En ridå som ännu bevarar spelets hemligheter? Men som besökare hamnar jag inte framför ridån utan direkt inne i föreställningen. Riktad belysning får de 7-8 målningarna där dramat utspelar sig att vibrera av briljans, av färg, av inneboende ljus, mitt i allt det mörka. Fram träder djur, växter, människor, mitt bland de abstrakta former som byggs upp med en virtuos färgbehandling. För Meta Isaeus-Berlin är de föreställande motiven naturligt placerade intill och mitt i färgens amorfa egen värld.
Konstnären har skapat en måleriets egen installation där verken bygger rum att gå in i, inre rum, yttre rum, visuella såväl som metaforiska. Rum som visar vägen till historien, till konsthistorien, till gårdag och morgondag, till tanke och känsla.
Meta Isaeus-Berlins utställning i Bror Hjorths Hus är märklig och märkvärdig, gåtfull och kraftfull, välkomnande och omslutande. Besökaren skrivs in i väldiga färglandskap där tanke och känsla blir ett, kastas in i en färgens egen värld där ingenting är välbekant, där allt är nytt och där man ändå känner sig hemmastadd, välkomnad.
Sällan ser man en utställningslokal så väl använd som denna, så inbegripen i ett helhetstänkande. Med konstens egen magi bevarad går konstnären sin publik till mötes genom detta sätt att bygga en utställning. En eloge också till personalen i huset som deltagit i bygget.
Öppna dörren till utställningsrummet och du står öga mot öga med ett av huvudverken, en väldig målning där hela rikedomen i konstnärens skapade värld erbjuds dig som betraktare.
Med Meta Isaeus-Berlins stora Mitt-i-karriären-utställning hos Liljevalchs 2004 i minnet är återseendet av ett imponerande konstnärskap en positiv upplevelse. Inte minst för att det visar sig att det även i detta kammarformat, behåller sin närmast magiska kraft.
Cristina Karlstam
cora.se
Bilden överst: Den stora glömskan, Meta Isaeus-Berlin 2015