Anna Clarén Ur serien Holding
Moderna Museet, Stockholm
Ett sätt att leva.
Svensk fotografi från Christer Strömholm till i dag
Tom 15/12
Att Moderna Museet har en imponerande stor samling fotografi är välbekant. Om inte förr blev detta faktum uppenbart när man för ett par år sedan plockade undan allt vad måleri, skulptur, installationer och videoverk heter och lät hela museet fyllas av ett representativt urval ur fotografisamlingarna. De båda böcker som gavs ut i samband med denna jättesatsning på den fotografiska bilden är ett praktverk att ständigt återkomma till.
Men samlingarna på ett museum är inte en statisk företeelse utan utvidgas kontinuerligt med nytillkomna verk, inköpta eller donerade. Dessutom kan det finnas andra skäl till att göra nya dykningar ner i materialet för att ytterligare öka medvetenheten om samlingarnas bredd, mångfald och representativitet. Det gäller bara att hitta en lämplig bärande utgångspunkt, ett koncept utifrån vilket man kan motivera nya urval och sammansättningar av fotografiska utställningar.
Nu har museets intendent med ansvar för den fotografiska bilden, Anna Tellgren, gjort ett sådant urval. Som sin språngbräda ner i det fotografiska havet har hon valt fotografen Christer Strömholm (1918-2002), ett av svensk fotografis allra största namn. Kring hans konstnärskap och med nedslag i arvet efter hans berömda fotoskola, där många andra svenska fotografer fick sin estetiska och praktiska skolning, har Tellgren ställt samman en ovanligt lockade och tillgänglig utställning som faktiskt i sitt konceptuellt väl genomtänkta urval nästan framstår som ännu bättre än den ovan nämnda totalinventeringen av fotosamlingen. Det fanns en tendens till övermättnad när hela museet förvandlats till ett fotomuseum. Den risken undgår man den här gången med en på kunskap om samlingarna som den fotografiska bildens historia byggd utställning som nu beretts plats i museets nedervåning, lokaler om visar sig vara ytterst lämpliga för den här typen av utställningar.
Ett sätt att leva är utställningens titel, vilket är ett citat av mästaren Strömholm själv när han berättade om sitt förhållande till sin konst. Det är inte svårt att föreställa sig att de flesta av de medverkande fotograferna skulle kunna ha samma formuleringar som sitt eget motto. Men jag läser också titeln som en beskrivning av det som faktiskt visas i Anna Tellgrens utställning: det handlar om sätt att leva, inte bara ett utan lika många som de människorna om är det helt dominerande motivet i utställningen. Om det är något som den fotografiska bilden mer än kanske några andra genrer behärskar så är det just detta: att gestalta människors sätt att leva, vare sig det sker i journalistiskt, dokumentärt fotografi eller i den mer subjektiva konstnärliga fotografin Båda sorterna finns väl företrädda här.
Kenneth Gustavsson, Berlin 1983
Men egentligen är sådana klassificeringar nog av större intresse och betydelse för den akademiska forskningen än för den vanliga utställningspubliken. Det räcker egentligen med att konstatera att svensk fotografi från sent 40-tal till dags dato håller en hög nivå, att Sverige har haft och har en rad lysande konstnärer som valt det fotografiska mediet som sitt arbetssätt, vare sig det gällt att dokumentera gruvmiljöer, skildra människor från samhällets baksida eller gatulivet i exempelvis Paris.
Mer renodlad konstfotografi finner man bland annat hos Eva Klasson, som dessutom vågat sig på dekorativa monteringar av svartvita bilder på röd bakgrund; Klassons bilder utmanar onekligen, kroppsnära och med tydlig feministisk udd. Men frågan är om inte den nästan överdrivet dekorativa presentationen förtar en del av bildernas egna kvaliteter, som i sig är betydande. När jag går från Klassons del av utställningen till en annan utomordentlig skildrare och gestaltare av kvinnokroppen, Tuija Lindström, slås jag av storheten i hennes fotografi, dekorativt effektsökeri förutan.
Tuija Lindström, Handen
Till utställningen hör också en avdelning färgfotografier av den unga konstnären Anna Clarén som i sina mjukt pastelltonade bilder skildrar barnets utsatthet och längtan efter närhet. Anna Clarén är ett av nyförvärven i Moderna Museets samling av välbekanta namn, och att hon platsar i sammanhanget visar hennes lilla utställning i utställningen väl. Anna Clarén har nyligen fått Uppsala Läns Landstings stipendium och kommer att medverka i en stipendieutställning i Uppsala senare i höst. I kulturtidskriften Cora nr 32/2013 porträtterades Anna Clarén* av Yvonne Ihmels.
Agneta Ekman, Catharina Gotby och Nina Korhonen är några andra kvinnliga fotokonstnärer som står sig väl bland manliga storheter som Anders Petersen, Yngve Baum och Gunnar Smoliansky i den här sympatiska utställningen. Som med emfas visar vad ett museum förmår när det finns goda konstsamlingar och kunniga, engagerade curatorer. Utställningen har i våras visats på Moderna Museet i Malmö, då i delvis annan tappning.
Cristina Karlstam
*Fotograferna Catharina Gotby, Tuija Lindström, Eva Klasson och Anna Clarén har porträtterats i tidigare nummer av Kulturtidskriften Cora.