Le Corbusier i Stockholm, 1962 © Fotograf okänd. Ahrenberg Collection, Schweiz

Moderna Museet

Le Corbusiers hemliga laboratorium

Tom 18/4

Schweizaren Le Corbusier (1887-1965) är tveklöst en av modernismens allra största och mest inflytelserika (och kontroversiella) arkitekter och väl värd den aktualisering som en stor utställning innebär. Men man kan onekligen fråga sig varför det är Moderna Museet som i sin serie Moment valt att presentera en stor Le Corbusierutställning. Hade det inte varit naturligt att museets husgranne, Arkitekturmuseum, stått som (med)arrangör av denna satsning? Vid pressvisningen fick en undrande journalist ett snabbt svar: Moderna Museet kommer att ha ett programsamarbete med Arkitekturmuseum, meddelades det, men några konkreta upplysningar delgavs inte pressen.

Nu har man från Moderna Museets sida vinklat presentationen av nyskaparen Le Corbusier via hans mindre kända måleri som fått stor plats i den mycket välorganiserade utställningen, signerad den franske curatorn och Le Corbusierkännaren Jean-Louis Cohen. Le Corbusiers hemliga laboratorium är utställningstiteln, syftande på just arkitektens mindre kända intresse för måleri. Och är det något utöver de många idéskisserna till Le Corbusiers byggen som intresserar i den här utställningen är det just kopplingen mellan det för sin tid tämligen traditionella, tydligt Picassoinspirerade måleriet och det arkitektoniska formspråk som kom att bli Le Corbusiers signum. Enligt uppgift började han i allmänhet sin kreativa dag med att måla i sin ateljé för att först senare på dagen börja ägna sig åt arkitektur. De skulpturer som också ingår också i utställningen är dock gjorda av andra efter Le Corbusiers anvisningar och snarast ett slags tredimensionella ”översättningar” av hans måleri.

Le Corbusier The poem of the Right Angle plates 6, 1955 © Le Corbusier/ BUS 2013

En samling snäckor och andra strandfynd utgör en kuriosadetalj i sökandet efter schweizarens specifika formspråk och hans sammansatta personlighet. Vackert monterad i en upplyst glasvitrin ger denna objektsamling direkt från naturen associationer i ny riktning jämfört med hur man annars vant sig vid att betrakta den maskindyrkande arkitektens estetiska smak.

Dock är det givetvis hans arkitektur som fortfarande känns mest aktuell. Av särskilt intresse för en svensk publik är givetvis exemplen på de två aldrig utförda projekt som Le Corbusier planerade i Sverige. 1933 presenterades planerna på vad han kallade Ville Radieuse, Den strålande staden, och nästan 30 år senare var det Ahrenbergpaviljongen som stod på agendan. Skisser och modeller visar hur Le Corbusier tänkte.

En annan del av utställningen som i dag känns aktuell är Le Corbusiers tankar kring museiarkitektur. Med spiralen och konsternas syntes som idémodeller var Le Corbusier också när det gällde de specifika krav som måste ställas på ett fungerade konstmuseum en föregångsman. Inte minst spiralen som grund för att museum med kraft och förutsättningar att växa och utvecklas fascinerar.

Le Corbusier I was dreaming (first version), 1953 © Le Corbusier/ BUS 2013

Bland de många arkitektoniska projekt som visas i utställningen fäster jag mig särskilt för Le Corbusiers arkitektur för Punjab i Indien, där hans tankar om Open Hand Monument är särskilt tilltalande. Den öppna handens estetik känns mycket avlägsen från den maskinestetik som ofta slentrianmässigt förknippas med Le Corbusier. Uppenbarligen fanns det helt andra ideal samtidigt i hans skapande, vilket den här utställningen framgångsrikt demonstrerar.

Lite rörande är det också att man som upptakt till den arkitektoniskt väl genomförda exponeringen valt att visa en tidig målning av kyrkan i Gabrovo, Bulgarien, tillsammans med ett habilt litet blomstermotiv. Ingen kunde sannolikt ana vad som komma skulle när Charles-Édouard Jeanneret, som var hans borgerliga namn, målade dessa båda arbeten 1911 respektive 1917.

1952 utfördes det första stora bygget av Le Corbusier i Marseille, och i utställningen kan man visa originalmodellen till detta arkitektoniska nytänkande.

Ett par filmade intervjuer med den frispråkige arkitekten kröner en riktigt tilltalande utställning.

Moment är Moderna Museets utställningsserie med lite ad hoc-känsla. Fortfarande kan man på museet se Gerry Johanssons fotografi under samma vinjett, curerad av museets ansvariga intendent för fotografin, Anna Tellgren (tom 31/3). 

Cristina Karlstam