18 Apr 2017

Fotohistoria med framtid

Av: Cristina Karlstam

Moderna Museet bjuder på fotografihistoria med räckvidd ända in i en tänkbar framtid, skriver Cristina Karlstam.

Julia Margaret Cameron, The Mother of Salomon

Bruno Liljefors diorama tillsammans med uppstoppade djur; sceneriet är inte precis vad man väntar sig att få se när Moderna Museet presenterar den irländske konstnären Gerard Byrnes senaste verk. Visserligen är Byrne bekant för sina undersökningar av hur historien i dess olika gestaltningar kan ge oss förståelse för vår egen samtid. Men det verk han nu skapat, med en titel omöjlig att uttala, överträffar det mesta i experimentellt avseende. Jielemeguvvie guvvie sjisjnjeli, som verket heter på samiska, är inspelat på Biologiska museet i Stockholm, en byggnad från 1893. Det som allra mest har fascinerat Byrne är och gjort att han valt museet till sin inspelningsplats är det faktum att museet saknar artificiell belysning; enda ljuskälla är dagsljuset som silas ner genom glastaket. Byrne liknar museet vid en kamera, och noterar därmed hur han kan använda en obruten kameraåkning för att skapa sin ”film i en bild”, som är den rikssvenska översättningen av de samiska orden. Curator för det här djärva experimentet har varit Magnus af Petersen, nytillträdd chef för Bonniers konsthall, som med Byrnes verk gästspelar på sin gamla arbetsplats.

Det är raffinerat så det förslår, och inte helt enkelt att placera i den kontext som är gällande. Verket visas nämligen samtidigt med ett sofistikerat urval ur museets berömda fotografiska samlingar under rubriken Skrivet i ljus. De första fotograferna. För ett antal år sedan valde man att förvandla hela museet till ett fotografiskt forum under några månader; nu har museets intendent för fotografisk konst Anna Tellgren gjort ett sparsmakat urval inklusive en stor samling dagerrotypier, en utställning där man kan återknyta bekantskapen med några historiskt viktiga fotografer och deras verk. Det är en koncentrerad och på alla sätt tilltalande utställning som ger det bästa av museets tillgångar i tillgänglig form. Om totalförvandlingen till ett fotografiskt museum förra gången kunde kännas nästan överväldigande är den här kortversionen desto mer tillgänglig med kvinnliga pionjärer och företrädare som Julia Margaret Cameron (1815-1879) och Rosalie Sjöman (1833-1919) bland de utvalda fotograferna.

Till detta lägger man alltså Byrnes experimentella fotografiska lek, där de uppstoppade djuren fångade med hans rörliga kamera just tycks ha stannat i en rörelse. Ljudkulissen med fågelskrik och andra djurläten förstärker illusionen av levande natur. Som sådant är verket fascinerade, men riktigt hur man ska förstå konstnärens tanke att detta skulle kunna vara ett nytt led i den fotografiska utveckling som illustreras genom den andra utställningen är inte helt klart. Vad händer den dag fotografiet kommer att betraktas som ett passerat stadium?; frågan diskuteras i en intervju med konstnären. I Moderna museets presentation av Byrnes verk talar man om hans vilja att ”återbesöka historien”, en formulering värd att förmedla vidare som en nyckel till hans koncept.

Och en annorlunda upplevelse är det onekligen som Moderna Museet just nu bjuder sina besökare på.

Cristina Karlstam

Konst

Moderna Museet

Skrivet i ljus De första fotograferna

Film i en bild av Gerard Byrne

Tom 3/9 2017

 

bilden överst: Gerard Byrne, Jielemeguvvie guvvie sjisjnjeli. Film i en bild., 2016 © Gerard Byrne. Courtesy of Gerard Byrne & Galerie Nordenhake Stockholm.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *