17 Apr 2015

Gamla kompisar och nya vänner

Av: Yvonne Ihmels

Supermarket 2015 känns kanske varmare och mer ombonat än på
länge. Närmast familjärt, som att gå in i någons privata vardagsrum och tyvärr
också mindre farligt.

Dolanbay, “Untitled Singular Act” Performance, Supermarket 2014. Photo: Joakim Erixon Flodman.

Supermarket 2015

Konstfack, Telefonplan 16-19.4

Det tas inga risker i årets upplaga av Supermarket –
konstens vårskrik  – när oberoende konstnärsdrivna gallerier samsas på en allt
trängre yta.

Utställningsbåsen ligger så tätt att skillnader och gränser suddas ut och så är väl också någonstans tänkt i denna den oberoende konstens
årliga happening. Alla är vi lika inför skapandets villkor, och ändå inte.

Supermarket firar i år tio år, många av utställarna har
funnits med från början; Tegen2, Candyland, Studio 44, ID:1Galleri med flera,
känns som gamla kompisar som man hejar på, nya vänner är konstnärsdrivna gallerier
från den afrikanska kontinenten, Asien, USA och Mexico och Europas fattigare
länder med Miza Gallery från Tirana i Albanien med endast en representant men
kanske desto angelägnare.

Och kanske är det historierna bakom tillblivelsen av verken, livsförutsättningarna för konsten respektive konstnärerna som är det mest intressanta. Jag tänker då närmast på Köttinspektionen, ett relativt nystartat galleri, som
konstnärsgruppen HAKA från Uppsala står bakom.

Lusine DjanyanLusine Djanyan och Aleksei
Knedlyakovsky
hos Köttinspektionen

Konstnärerna Lusine Djanyan och Aleksei
Knedlyakovsky från Ryssland visar två installationer som berättar om de
politiska demonstrationer som ägde rum i Moskva 2012 i protest mot fusket under
presidentvalet, och i Mordvinien 2013 som stöd för de fängslade Pussy
Riot-aktivisterna. Lusine Djanyan deltog själv i Pussy Riots aktion i Sotji
2014 och Aleksej Knedlyakovsky var medlem i konstgruppen Vojna.
Demonstranterna får agera ställföreträdare för riktiga människor som sällan
får tillstånd eller vågar av säkerhetsskäl demonstrera om HBTQ – frågor,
kyrkan, statsmakten och korruption. Djanyan har vi skrivit om tidigare i
Cora och hur hon hotas med fängelse och censur. Hos Köttinspektionen hittar man
också Supermarkets kanske intressantaste verk. En lång rad selfies på nakna män
som konstnären Maria Ionova-Gribina hämtat från internet. Små bilder som visar på
manlig fåfänga, titeln på verket grovt översatt från ryskan är ”kukmätare”. I
fotolabbet har Maria Ionova-Gribinas omvandlat dessa hastigt uppkomna och
kanske lika hastigt försvinnande digitala bilder till papperskopior och därmed återgett bilden
och fotokonsten sin status.

Man i skäggMan i skägg, Linda Shamma

På Tegen2, som alltmer liknar ett etablerat galleri, såväl till urval av konstnärer som till utformningen av utställningen, visar
Linda Shammas retuscherade fotografiska bilder och Kent Klichs porträtt på sovande
män på ett allt vanligare fenomen i vår samtid – önskan att inte vilja se, att hellre titta bort – eller syftar båda verken kanske på vår omedvetenhet. Vi söver oss själva. Linda Shammas äldre bilder
utgår från ett verk med titeln The sleeping Beauty, Kent Klichs kraftigt uppförstorade porträtt på
sovande hemlösa i Köpenhamn, där varje detalj är som utskuren i granit, har liksom Shammas samma effekt på betraktaren, Vi förnekas kontakt. Objektet har slutit
ögonen, kanske i sömn eller kanske för att man som sagt vägrar öppna ögonen inför allt vad det kan  innebära. Med andra ord – Nobody cares?

Att kulturen kommer att ha ett allt större inflytande inom
den ekonomiska sfären är något som samhällsanalytiker världen över redan nu enas kring. Att konst och kultur är viktigt för befrielserörelser världen över
är Cora den första att stryka under.

Supermarket har i år 64 utställare från 29 olika länder,
många från den fattigare delen på denna jord.

En smula hjärtknipande slutligen är det därför att möta konstnären
Olson Lamaj, den enda representanten för Miza Gallery i Tirana, Europas allra
fattigaste hörn. Många albaner återvänder nu när det går allt bättre ekonomiskt
för landet, berättar han och motsäger mina invanda föreställningar. Allt är
relativt. Men många konstnärer har fått sin konstnärliga utbildning utomlands.
Nu måste såväl publiken som konsten anstränga sig för att om möjligt mötas. Den
nakna kroppen är ett exempel som närmast blivit passé inom konsten i väst, men
i Albanien måste denna hittills förbjudna yta erövras. Olson Lamajs små
pornografiska akvareller berör åskådaren med sin känslighet.

Missa för allt i världen inte Supermarket 2015 även om jag
lät gnällig i början. Enbart mötet med intressanta människor från andra delar
av världen är värt den halvtimme det tar att komma utanför stockholms
innerstad, om du som jag tillhör de priviligierade som kan åka ut till
Telefonplan.

Yvonne Ihmels

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *